Vägen från begreppsförvirring är begreppsmodellering

Har du också varit med om missförstånd i kravställningsarbetet på grund av språkförbistring? Har olika personer använt samma ord för två olika begrepp, eller två ord för samma begrepp vilket lett till inkonsekventa krav och begreppsförvirring?

Rådet till er, med liknande erfarenheter, är att börja med att få kontroll på begreppen. En ordlista räcker ofta långt, men ibland finns behovet av att se hur begrepp förhåller sig till varandra. Då är begreppsmodellering ett enkelt och bra verktyg. Syftet med begreppsmodellering är att underlätta kommunikationen och uppnå samsyn.

Ord och begrepp

Vad är då skillnaden mellan ett ord och ett begrepp? Ogdens triangel visar sambandet mellan verkligheten, vårt begrepp om verkligheten och vårt sätt att uttrycka begreppen med ord. Begreppet är alltså den abstrakta bild av verkligheten som var och en av oss har i vårt eget huvud. Ogdens triangel illustrerar på ett tydligt sätt det man vill uppnå med begreppsmodellering - ett enhetligt begrepp om verkligheten.

Vad kan begreppsmodellen användas till?

Visa hur begrepp förhåller sig till varandra

Om det är oklart vad vi lägger in i ett begrepp kan det ibland klarna om vi ställer två eller flera begrepp mot varandra och ritar upp relationen mellan dem. Relationer representeras här av pilar. Lägg inte in för många begrepp och relationer i samma graf. Dela hellre upp begreppen i flera mindre grafer. I exemplet har vi en person som äger ett fordon och betalar försäkring för detta fordon. Förmodligen kan begreppet person ha relationer till andra begrepp till exempel ”har befattning” men det är inte relevant för den här grafen och skulle bara göra den svårare att tyda.

Viktigt att tänka på är också att skilja på ”typ” och ”förekomst” av ett begrepp. Typen beskriver en mängd förekomster med samma egenskaper, till exempel att Lisa är en förekomst av typen person. Det är typerna som ska finnas med i begreppsmodellen, men använd gärna förekomster för att exemplifiera och förtydliga. Använd en annan färg eller notation för att särskilja typ från förekomst.

Visa hierarkier - vilka nivåer som finns

Ett annat vanligt användningsområde för begreppsmodellering är att reda ut och visualisera vilka hierarkier som förekommer för ett eller flera begrepp i en verksamhet. Ett enkelt exempel är nivåer av fordon enligt bilden. Läs relationen i pilens riktning ”båt är ett fordon”. Bilden är ritad i Microsoft PowerPoint för att visa att det inte nödvändigtvis behövs dyra och komplicerade verktyg för att göra en grundläggande begreppsmodell.

Hur gör man?

Vi kan ha nytta av begreppsmodellering vid olika tillfällen. Antingen när behov uppstår i stunden, till exempel i en workshop när vi märker att vi pratar förbi varandra, eller som en planerad aktivitet för begreppsmodellering av ett verksamhetsområde.

Begreppsmodellering av ett verksamhetsområde

Deltagarna vid en planerad begreppsmodellering bör kunna verksamheten väl och representera olika verksamhetsområden. Dessutom behövs en lyhörd kravledare som leder arbetet, kan metoden och hjälper gruppen att strukturera begreppen.

1. Klargör syftet med begreppsmodelleringen
2. Brainstorma fram begrepp inom verksamhetsområdet
3. Ordna begreppen, ta bort dubbletter
4. Rita ut relationer mellan begreppen och beskriv relationerna
5. Dokumentera
   1. Rita grafer med begrepp och relationer
   2. Skapa en ordlista alternativt uppdatera befintlig ordlista och beskriv ordens innebörd

Några tips/Tänk på att

• Begreppsmodellera centrala verksamhetsbegrepp. De mest centrala begreppen är ibland de svåraste att komma överens om vilket gör dem desto viktigare att klargöra.
• Beskriv alltid syftet för begreppsmodellen.
• Dela upp begreppsmodellen i flera grafer för att göra den lättare att läsa och tolka.
• Komplettera ordlistan med vilka grafer motsvarande begrepp ingår i.
• Gör begreppsmodellen "pratig", det vill säga skriv som det är i verkligheten och använd ett naturligt språk för att beskriva relationerna mellan begreppen.
• Granska modellen genom att läsa den högt. Låt en person läsa begrepp och relationer för gruppen som lyssnar och reflekterar. När man läser högt hörs det direkt om något i modellen inte stämmer.
• Syftet med begreppsmodellering är att underlätta kommunikationen. Även om ni ska bygga ett IT-system kan begreppsmodeller innehålla rena verksamhetsord som inte används i det blivande IT-systemet.
• Förvalta begreppsmodellen. Verkligheten förändras varför också begreppsmodellen kan behöva uppdateras.
• När du vill förändra, begreppsmodellera både nuläge och ett framtida läge. Nuläget för att få en gemensam utgångspunkt och framtida läge för att få en gemensam målbild.
• Om det redan finns en ordlista i verksamheten, begreppsmodellera ordlistan för att se om den är konsekvent och heltäckande.

Användningsområden

Listan på användningsområden för en begreppsmodell kan göras lång. Generellt sett underlättas allt kravarbete av att man har en genomtänkt begreppsmodell. Här är några exempel:

• Vid uppstart av projekt och förändringsarbete
• När olika verksamheter ska samverka med varandra, till exempel genom att utbyta data eller införa ett gemensamt IT-system - definiera gemensamma begrepp
• Som underlag till definitioner
• Som en grund till en informationsmodell/objekttypmodell

Dokumentation och verktyg

Ibland kanske det räcker att dokumentera begreppsmodellen med ett fotografi av tavlan efter en workshop. Men om modellen ska ändras eller förvaltas är det förstås bra att dokumentera den med ett ritverktyg. Exemplen i denna artikel är gjorda med hjälp av Visio och PowerPoint. Det finns också mer avancerade verktyg för begreppsmodellering som har inbyggt stöd för olika notationer och andra funktioner till exempel att generera ordlistor.

Notation för den lite mer avancerade

För den mer avancerade kravledaren kan olika notationer som UML eller Stanli användas. Där finns stöd för att modellera till exempel arvshierarkier, överlappning och multiplicitet. Men om du inte är van att jobba med den här typen av modeller, gör det då enkelt och strunta i formella notationer. Du kommer långt med rutor, pilar och vanligt talspråk. Det viktigaste är att lyckas med kommunikationen!

Om författarna

	Eva Berggren är konsult inom fokusområdet Beställarstöd. Hon gillar att skapa tydliga IT-beställningar och bra förutsättningar för kravens ”kunder”, det vill säga beställarna, utvecklarna, testarna och förvaltarna.
	Jenny Elison är konsult inom fokusområdet Beställarstöd. Hon brinner för krav och test, speciellt kring frågor som rör ledarskap, processer och kommunikation.