Eva Rundelius

Hållbar utveckling genom återvinning av idéer

2018-11-30 Blogg Kravhantering Test Läst 75 gånger

Återvinning och hållbarhet ligger i tiden. Det återvunna plagget korades till Årets julklapp 2018 av HUI Research. På P2 Klassiskt pratades det mycket om “återvunnen musik” under en kulen novembervecka här förleden. Second hand-affärer ploppar upp som svampar ur jorden både på nätet och IRL, liksom appar och tjänster som underlättar bytet av grejer mellan människor och återvinnig av det som behöver kasseras. Att återvinna saker är bra för miljö och klimat och därmed bra för både människor, djur och natur som lever här på jorden. Att tänka långsiktigt och hållbart i alla lägen är centralt för vår överlevnad.

Samtidigt snurrar utvecklingens hjul allt snabbare och den nya tekniken gör massvis med information tillgänglig över hela jorden sekundsnabbt. Det blir allt svårare att komma på något alldeles nytt, något som inte gjorts tidigare. Inte desto mindre kräver det eskalerande utvecklingstempot snabbare utveckling, nya lösningar och anpassningar till ständigt föränderlig omvärld. Och fort ska det gå. Någon större tid till eftertanke och reflektion – och inventering av tidigare erfarenheter och lösningar ges inte. Ur det här perspektivet kan man därför fundera på om det inte ligger mer i tiden än någonsin att även återvinna och utveckla hållbara idéer och teorier? Men vad innebär det? Hur hållbara och genomtänkta blir egentligen de nya lösningarna? Drar vi verkligen nytta av all samlad intelligens som vi faktiskt har? Är det inte viktigare än någonsin – och möjligt – att i alla fall försöka?

Inom IT-världen dyker nya begrepp och fenomen upp i en strid ström. I anslutning till kravområdet pratas det mycket om exempelvis UX, Service Design och fördelar och nackdelar med olika arbetsmetoder, gärna agila i olika grad och omfattning som exempelvis SAFe och Modern Scrum. Användarna sätts i centrum och allt ska gå fort, så fort som möjligt. För oss som arbetat med systemutveckling sedan tidernas begynnelse och brottas med omvärldens varierande förstående för den explorativa och kreativa process som just systemutveckling ofta är, gör detta fokus på det agila och iterativa att man vill brista ut i ett: “Äntligen!”.

En reflektion man dock kan göra då man tittar närmare på dessa metoder och som stämmer till eftertanke är dels hur pass nya och unika de egentligen är, dels hur mycket de ”traskar in” på andra kompetensområden som egentligen ligger utanför det egna. Finns här en möjlighet till utveckling, samarbete och förfining?

SAFe handlar ju exempelvis inte bara om att organisera arbetet effektivt utan påverkar också individerna som ingår i de olika arbetsgrupp- och teamorganisationerna. Hur tas deras intressen om hand? Hur pass insatt är man i förändringspsykologi? Hur fångar man upp olika individers behov? Hur motiverar man olika individer och får dem att gå till arbetet med glädje och vilja att bidra? En hel del psykologi och människoomsorg behövs för att få människor att fungera och må bra i de här systemen. Agilt och iterativt arbete i team kräver över huvud taget mycket av individen i form av vilja att lära, dela med sig, anpassa sig, vara lyhörd, ödmjuk – och energi. Har man tagit med det i beräkningen? Är det hållbart för individen över tid? Realistiskt? Hur mycket kunskap har man om gruppdynamik och det faktum att en grupp börjar om på ny kula så fort en ny medlem introduceras eller tas bort? Funderingarna blir många. Likaså möjligheterna.

Tittar man närmare på andra områden som UX och Service design så har de bidragit till stora lyft för slutanvändaren, och det fokuset är i mångt ett mycket ett resultat av den kunskap som kommunikatörer och marknadsförares samlat på sig genom årtionden till exempel vad gäller att nå fram med budskap via olika kanaler till användare, målgrupper och kunder. Här finns också sannolikt ytterligare vinster att göra genom att inhämta kunskaper från nämnda yrkesgrupper utanför det egna skrået. IT-avdelningar idag tar över huvud taget allt mer över de redaktionella bitarna i de olika gränssnitten och har till och med art-directors, trots att detta i allra högsta grad handlar om varumärkeskommunikation som är ”ansiktet utåt” för verksamheten, både internt och externt. Här finns också synergieffekter att inhämta. Även kravarbetet har stor utvecklingspotential och vinner på samarbete mellan olika yrkesgrupper. Vikten av ett gediget kravarbete kan inte nog understrykas om man verkligen vill bespara verksamheten pengar och resurser.

Kort sagt, idéer återanvänds, omformas och utvecklas hela tiden, men det är viktigt att stanna upp ibland och gå utanför sin egen ”låda” för att se vad andra håller på med. Kanske kan man lära sig något, kanske kan man kroka arm med en annan kompetens och uppnå ännu bättre resultat? Och kanske viktigaste av allt; kan man skapa hållbara idéer som håller över tiden som nöter minimalt på jordens resurser?

Det här är Sveriges 20 hetaste idéer just nu enligt VA.se (Veckans Affärer på nätet).

Dela artikeln