Chris Hofstetter

Vad innebär digitalisering?

2018-08-13 Blogg Kravhantering Test Läst 480 gånger

Konsultbolag1:s Thought Lead-gruppering träffas regelbundet för att utbyta erfarenheter och utveckla vår syn på marknadsutvecklingar i sin relation till kravhantering och test. Nyligen hade vi fokus på begreppet digitalisering. Detta inlägg är inspirerat av våra insikter.

Vad innebär digitalisering? Svaren är varierande och beror på vem du ställer frågan till. Svaret från min kollega Hannes Lindblom fångar upp bredden på definitionen av digitalisering:

"Rent tekniskt handlar det om att göra om något från analogt till digitalt. Många verksamheter omvandlar befintliga processer till digitala processer och släpper in kunden i dem. I vissa branscher är det en game-changer t.ex. detaljhandeln där etablerade företag behöver tänka om från fysiska butiker till näthandel."

Många företag och organisationer satsar på digitalisering idag. Likaså lindar konsult- och tjänsteföretag in beskrivningar av sina erbjudanden med modeordet digitalisering. Digitalisering är ett modeord, på gott och ont. Precis som med andra trender finns det risk att man hoppar på tåget utan förståelse och utan ett tydligt syfte. Några organisationer ser digitalisering som ändamålet, istället för tillämpning av digitalisering för att lösa specifika behov. Inom vården och skolan finns det exempel där personal lägger allt mer av sin tid på registrering av data, och därmed allt mindre av sin tid på det viktigaste – patienter och elever. Det är inte ovanligt att IT-systemen har sina brister i användbarhet, vilket leder inte bara till mindre effektivitet utan även till större frustration. Sett ur användarens perspektiv kan digitalisering i dessa fall tyvärr upplevas som ett stort steg bakåt, särskilt när den tänkta nyttan är otydlig eller osynlig. Detta är ett tecken på att satsningar på digitalisering behöver mogna inom vården och skolan innan digitalisering upplevs som en möjliggörare istället för ett hinder.

Konsultbolag1 tillhör numera den del av ÅF som sedan januari 2018 heter Digital Solutions. Namnet är tänkt att omfatta inte bara tekniken ("Digital") utan även sin tillämpning för att tillsammans med våra kunder bemöta riktiga behov med innovativa lösningar ("Solutions"). Rätt tillämpad är digitalisering en stark möjliggörare. Digitalisering beskrivs som en revolution av samma betydelse som de tidigare industriella revolutionerna. Tillgång till både teknik och data innebär omtumlande möjligheter vad gäller produktion, distribution och konsumtion av produkter och tjänster.

Inom UX (user experience) och tjänstedesign (service design) har konceptet digitalisering expanderats till att omfatta hela upplevelsen som en person har – som anställd, som kund eller som en medborgare. Tjänstedesign tar som utgångspunkt i en människas vardag istället för ur ett IT-system. Vi identifierar problem och möjligheter först, innan vi sedan kopplar in digitalisering som en del av lösningen. Så länge vi har koll på behovet är det bara fantasin, och kanske budgeten, som sätter gränserna för vad som är möjligt med tillgång till dagens teknik och data. För att vara framgångsrik med tjänstedesign krävs det att vi jobbar mer strukturerat med fantasin, eller närmare bestämt kreativiteten. Detta innebär att vi som jobbar inom kravhantering och test behöver vara skickligare i vår tillämpning av kreativitet. Till vår hjälp finns det mängder av olika kreativitetstekniker som kan underlätta jobbet, t.ex. i samband med insamling av intressenternas behov eller utvärdering av olika lösningar ur ett acceptansperspektiv.

Som avslutning tar jag ett litet men framgångsrikt exempel på tillämpning av digitalisering, från nöjesparken Gröna Lund i Stockholm. En optimal dag som besökare på nöjesparken innebär minimering av tid som ägnas åt köer och navigering bland folkmassor, och maximering av tid till att åka attraktioner. När man kommer fram till en attraktion ser man en skylt med beräknad aktuell kötid. Informationen om kötid är ditt underlag för att fatta beslut om du ska ställa dig i kön eller chansa på en annan attraktion istället. Låt oss som exempel säga att kötiden till Insane är 30 minuter vilket är längre än vad du kan tänka dig stå ut med. Då kan du kolla en annan attraktion istället, t.ex. Kvasten. Men om det tar ytterligare 10 minuter att gå genom folkmassan för att komma fram till Kvasten, bara för att upptäcka att även denna attraktion har en kötid på 30 minuter, eller i värsta fall en längre kötid? Då har du kastat bort tiden som det tog att förflytta dig från Insane till Kvasten, när det skulle ha lönat sig att stå kvar i kön till Insane. Som tur är har Gröna Lund tänkt på detta.

Det är bara att ladda ner appen Gröna Lund och slå upp kötider. Utifrån vad du anger för längd och var du befinner dig i parken visas aktuella kötider. Då kan du planera ditt nästa steg utan extra ansträngning. Vilken tidsbesparing som optimerar din dag som besökare! Jag betraktar min lilla upplevelse på Gröna Lund som ett exempel på vad jag kallar för "little data" – att plocka fram just den begränsade informationen jag behöver och presentera den på ett sätt som underlättar min vardag precis när jag behöver den och precis där jag befinner mig. Digitaliseringens anda befinner sig i den där känslan av lyfta vardagen. Min förhoppning är att vi kan agera smartare i alla segment, inklusive t.ex. vården och skolan, så att digitalisering blir ett riktigt lyft i alla vardagliga situationer där den tillämpas.

Läs våra tidigare Thought Lead inlägg:
Hur hänger UX och kravhantering ihop?

Kolla våra populära kurser inom kravhantering och test här. Kursstartsgaranti alltid!

Dela artikeln